Språk, grupp identitet betygskriterier

Betygskriterier:

E: Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. 

C: Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

A: Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på
ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

Betygskriterier elevversion:

E: Du ska svara på alla punkter och frågor ur häftet och med enkla till viss del underbyggda argument. Det gör du exempelvis genom att förklara varför du tycker som du gör.

C: Du ska svara på alla punkter och frågor ur häftet och med utvecklade och relativt väl underbyggda argument genom att exempelvis reflektera över varför du tycker som du gör. Du ger exempel och kan bemöta motargument som gör att diskussionen förs framåt. 

A: Du svarar på alla punkter och frågor ur häftet med välutvecklade och väl underbyggda argument genom att exempelvis reflektera över varför du tycker som du gör. Du ger exempel och kan bemöta motargument som gör att diskussionen förs framåt. Du kan dra kopplingar mellan andra texter, filmer, böcker eller händelser ur ditt eget liv som gör att diskussionen förs framåt och fördjupar eller breddar dem. 

Språk, grupp och identitet

Vi människor har en massa sätt att visa vilka vi är - eller vilka vi vill vara. Med hjälp av kläder, skor, frisyrer, val av fritidsaktiviteter och mycket annat. Med språkets hjälp signalerar vi också en hel massa saker, både medvetet och omedvetet. Inte bara genom vad vi säger, utan också genom hur vi säger det.

Hur ser det ut på din skola? Pratar alla ungdomar ungefär likadant eller finns det olika grupper av ungdomar som pratar på olika sätt? Försök i så fall beskriva de olika grupperna och hur personerna i de olika grupperna pratar.

Pratar du på samma sätt med dina kompisar som till exempel med dina föräldrar och släktingar? Om inte, beskriv skillnaderna.

Tycker du att det finns skillnader mellan tjejers och killars språk? I så fall, vilka skillnader?

Ungdomsspråk

Ibland kan man höra vuxna, till exempel lärare eller föräldrar, som beklagar sig över hur ungdomar pratar. De kanske säger att ungdomarna pratar fult och slarvigt, eller att de har dåligt ordförråd.

Det intressanta är att det verkar ha varit så i alla tider. I gamla tidningar för femtio och hundra år sedan kan man hitta insändare som klagar på ”dagens ungdom” och deras dåliga språk. Och vänta nu: Vilka var det som var ungdomar för femtio år sedan?

Det verkar alltså vara så att ungdomar i alla tider har pratat annorlunda än sina föräldrar. Ungdomar hittar på nya ord, eller nya betydelser för ord som redan finns, och använder ord som vuxenvärlden tycker är fula eller stötande. 

Svara på frågorna:

1. Vilka ord använder du som vuxna i din omgivning inte använder?
2. Finns det några särskilda ord som du och dina kompisar använder och som vuxna brukar reta sig på eller kommenterar? varför just de orden, tror du?
3. Samtidigt som många vuxna klagar på ungdomars språk, så finns det också vuxna som försöker prata som ungdomar. Varför gör de så, tror du? Vad tycker du om att vuxna gör så
4. Gör en ordlista. Välj ut 10-15 ord som ni tycker är typiska för ungdomars språk. Se till att få med både, verb, substantiv och adjektiv. Några tips: Synonymer till ”kille” och ”tjej”, ord som beskriver om något är riktigt bra eller riktigt dåligt och ord för saker som ni gärna gör på fritiden.
5. Sortera orden i bokstavsordning från A-Ö.
6. Förklara alla orden och skriv för varje ord en mening som visar hur ordet används. 

Ungdomsspråk = fult språk?

Hur är det egentligen med fult och fint språk? Vem är det som bestämmer?

Fundera och diskutera:

• Ungdomar har ett sämre språk än vuxna.
• Det är okej att säga hora eller bög till någon som man är arg på.
• Dialekter är fint.
• Det är okej om en elev svär i klassrummet.
• Ungdomars språk är roligare och mer fantasifullt än vuxnas.
• Det är okej att säga hora eller bög till en kompis.
• Det är okej om en lärare svär i klassrummet.

1. Vad tycker du är fult språk?
2. Har det hänt att du använt vissa ord eller sprkdrag fastän du egentligen tycker att de är fula? Varför gjorde du det tror du?
3. Har du någon gång blivit ledsen över at någon sagt ett fult ord till dig eller om dig? Hur kändes det? 

Sist och slutligen är det du själv som bestämmer vad just du tycker är fult språk. Men det kan vara bra att tänka på att man kan såra andra med ord. Ett annat, och mera praktiskt, skäl är att det ibland är bra att anstränga sig för att smälta in språkligt. Om du ska på en anställningsintervju eller om du ska träffa din kille eller tjejs föräldrar för första gången kan det vara smart att undvika att svära eller använda slangord så att den du pratar med inte förstår, eller tycker att du låter

Tjejers och killars olika språk

Pratar tjejer och killar olika?

Vissa menar att killar och tjejer använder språket på helt olika sätt och andra menar att det inte alls är så. Det finns forskare som menar att det finns skillnader mellan tjejers och killars språk och att dessa skillnader är biologiskt betingade, alltså att killar och tjejer pratar olika för att de är olika rent biologiskt. De flesta moderna språkforskare är dock överens om att de skillnader som finns mellan killars och tjejers språk är socialt inlärda, alltså att killar och tjejer lär sig att använda språket på olika sätt därför att de behandlas olika - hemma, i förskolan och i skolan. 

Ta ställning till följande påståenden:

• Tjejer skvallrar mycket!

• Lärare har olika förväntningar på killar och tjejer.

• Killar kan inte prata om känslor.

• Tjejer kan inte vara tysta i klassrummet.

• Tjejer är bättre på att vänta på sin tur.

• Killar kan inte vara tysta i klassrummet.

• Lärare lyssnar mer på killar än tjejer.

• Tjejer pratar finare än killar. 

Vad säger forskare?

Forskare som arbetat med frågan är överens om att det finns vissa skillnader mellan killar och tjejers språk. De är också överens om att de här skillnaderna kommer sig av att tjejer och killar behandlas olika redan från födseln.

När språkforskare studerat hur personalen på förskolor pratar med barnen har de hittat intressanta skillnader. Det visar sig att personalen förväntar sig att små tjejer ska kunna kommunicera på ett mer ”vuxet” sätt, till exempel vänta på sin tur, inte avbryta någon annan som pratar och inte skrika högt för att få uppmärksamhet. Personalen är mer accepterande mot små killar som pratar och skriker högt, eller avbryter andra barn. Man kan också se att förskolepersonalen ger mer order till killarna och resonerar med tjejerna.

I skolor fortsätter ofta ett liknande mönster. Det är inte ovanligt att en ”snäll” tjej blir placerad mitt emellan två stökiga killar i klassen - som en ”krockkudde” för att killarna ska sköta sig bättre. Lärare och fritidsledare har ofta högre tolerans för killars spring och skrik än tjejers. Tjejer som pratar högt och mycket i klassrummet, och inte koncentrerar sig på vad läraren säger blir snabbare betraktade som ett problem än killar som gör likadant. 

Franz Kafka

Uppgift:

Sök information om Franz Kafka och skriv en presentation om honom. Vem var han? Var kom han ifrån? När föddes han? Hur gammal blev han? Vad hade han för tankar om sitt författarskap? 

Skriv c:a en halv sida om författaren Franz Kafka och beskriv honom. Mejla in in svaren till mig.

Betygskrierier:

E: Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. 

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor. 

Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

C: Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor. 

Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnes- relaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

A: Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer
och strukturer.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor. 

Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Betygskriterier, elevversion

E: Du ska skriva en beskrivande text om Franz Kafka där du tar med väsentlig information om honom. Du väljer själv var du hämtar informationen som du sedan sammanställer till en sammanhängande text på max en halv sida. Dina citat och källhänvisningar fungerar i huvudsak. 

C: Du ska skriva en beskrivande text om Franz Kafka där du tar med väsentlig information om honom. Du väljer själv var du hämtar informationen som du sedan sammanställer till en sammanhängande text på max en halv sida. Dina citat och källhänvisningar fungerar relativt väl.

A: Du ska skriva en beskrivande text om Franz Kafka där du tar med väsentlig information om honom. Du väljer själv var du hämtar informationen som du sedan sammanställer till en sammanhängande text på max en halv sida. Dina citat och källhänvisningar fungerar väl och ditt språk innehåller välutvecklade och nyanserande beskrivningar och förklaringar.

Berättelsen om Juan

Reflexiva verb

Skriv en berättelse om Juan och använd så många reflexiva verb du kan få med. Berätta att han exempelvis, går och lägger sig, går upp, tvättar sig, duschar, sminkar sig, gifter sig, går iväg, tar på sig, kammar sig, gläder sig, sätter sig, känner sig. Exempel på spanska reflexiva verb:

afeitarse alegrarse casarse cepillarse decidirse despertarse ducharse irse
lavarse levantarse llamarse

maquillarse mirarse olvidarse peinarse pintarse ponerse presentarse quedarse quemarse sentarse sentirse verse y acostarse. 

Ta även med olika uttryck om tid exempelvis:

Español Sueco

A menudo ofta
a veces ibland
nunca aldrig
casi todos los dias nästan alla dagar
dos veces al año två gånger om året

 

tres o cuatro veces a la semana tre eller fyra gånger i veckan
dos vecel al día två gånger om dagen
una vez al mes en gång i månaden
los fines de semana på helgerna
una vez a la semana en gång i veckan
(casi) simpre (nästan) alltid

Skriv minst tio meningar.

Skriva novell

Inledning

Börja mitt i (in medias res). Börja din historia precis när huvudpersonen råkar ut för något som förändrar hennes tillvaro. Att börja med en dialog är ett bra sätt att fånga läsarens intresse.

Personer

Utseende, sätt att klä sig, vanor och ovanor, bra och dåliga sidor, hur hen ser på sig själv, hur hen bor, intressen, familj, viktiga händelse i hens liv.

Problem/konflikt

För att skapa en bra historia ska du hitta på något som huvudpersonen eller bokens hjälte vill ha, vill göra eller kanske inte vill göra, när berättelsen börjar. Det kan förstås också vara något hemskt som är på väg att hända, men som huvudpersonen vill förhindra. Problemet måste hålla spänningen uppe under hela berättelsen. Hur ska det gå?

Att bestämma vad huvudpersonen vill är ett viktigt beslut. Det bestämmer vad din historia ska handla om. Hur huvudpersonen klarar av problemet beror på vilka egenskaper du har gett henne. Det är bra att presentera huvudpersonen tidigt. Läsaren vill snabbt få veta vem berättelsen handlar om.

Problemet får gärna dyka upp redan i första stycket. Hindren och problemen dyker upp då och då och ska gärna bli större och större. På det sättet blir det mer spännande.

Exempel på konflikter: 

Annas föräldrar har planerat en semesterresa men Anna vill inte följa med. 

Pia är orolig att hennes pojkvän Johannes ska göra slut med henne.

Sanna och hennes kompisar ska grilla vid havet men på vägen kommer polisen och vill att hon följer med på förhör.

Sture vill gärna ha en hund men får inte för sina föräldrar.

Plats och tid

En novell är koncentrerad på en händelse och utspelar sig på få platser.

Slutet

Hur löser huvudpersonen sitt problem. Blir allt bra till slut eller får din novell ett oväntat slut?

Rita en serie

Gör en serie.

1. Rita upp fyra serierutor.

2. Beskriv fyra olika händelser som händer under en vanlig dag.

3 .T.ex. Vilken tid vaknar du? Vilken tid går du till skolan? Vilken tid börjar spanskan (eller något annat ämne)?. Vilken tid går du hem?

Syfte: 

• förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter, 
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift, 
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Du ska skriva en mening under varje ruta där du förklarar vad du gör på vilken tid, t.ex: A las siete voy al colegio -klockan sju går jag till skolan.