- Obestämd tid och plats
Sagor börjar nästan alltid med ”Det var en gång…”. Man vet inte riktigt när och var handlingen utspelar sig. Den kan t ex ligga ”östan om sol och västan om måne”.
- Personerna
Sagans huvudpersoner är ofta kungar, prinsar, prinsessor, vallpojkar etc.
- Motsats mellan ont och gott
Personerna i sagorna är antingen goda eller onda. Prinsessor (t ex Prinsessan på ärten) och
andra unga och vackra jungfrur samt fattiga barn (Jack och bönstjälken) representerar det
goda, medan det onda symboliseras t ex av styvmödrar (Snövit), systrar (Askungen), häxor (Hans och Greta), troll (Bockarna Bruse) eller onda feer (Törnrosa).
- Det goda vinner över det onda
Det goda vinner alltid över det onda, t ex lurar Hans och Greta häxan. Askungen blir lycklig, Bockarna Bruse lurar trollet och Rödluvan blir räddad.
- Övernaturliga inslag
Tomtar, troll, feer, häxor och trolldrycker representerar de övernaturliga inslagen i sagorna.
Ofta sker förvandlingar i sagorna. En groda kan t ex visa sig vara en förtrollad prins.
- Overkligt
I sagor kan allting hända, även sådant som inte kan hända i verkligheten, t ex räddas
Rödluvan ur vargens mage (han måste ha svalt henne hel!). Prinsen kysser den döda Snövit och hon blir levande (kan bara hända i sagor!). Törnrosa sover i hundra år (hon måste ha varit väldigt trött!).
- Något magiskt
I sagorna finns oftast något magiskt, t ex kiselstenarna i Hans och Greta, de väckande
kyssarna i Törnrosa och Snövit, trollspöet i Askungen.
- Magiska tal
Talen tre och sju är magiska tal och de förekommer ofta i sagorna. Många sagor når sin höjdpunkt i tre etapper. Ofta handlar sagorna om tre systrar (Askungen), tre djur (Bockarna Bruse, De tre små grisarna), som utför tre bedrifter eller får önska sig tre saker. Snövits snälla dvärgar var sju stycken.
- Lyckligt slut
Sagorna slutar alltid lyckligt. Prinsessan får sin prins (Snövit, Törnrosa), de fattiga blir rika, barnen räddas (Rödluvan, Hans och Greta). Ofta slutar sagan med
textraden ”Och så levde de lyckliga i alla sina dagar”.
